Hästsnack
Dressyr KAN verkligen vara något alldels fanastiskt. När allt flyter och man når den där underbara känslan som ingenting annat kan ersätta. MEN det kan också vara helt katastrofalt.
Idag red jag på Pozack första gången sedan i lördags då ridningen inte blev så seriös, utan mer; jag måste bara hinna motionera av dig tretusen ton energi om jag överhuvudtaget ska kunna sitta på dig i framtiden. dessutom ska jag på krogen, så låt det gå fort! Det betyder alltså att jag var vungen att verkligen rida igenom ponnyjäveln ordentligt idag.
Till att börja med var han tok spänd och tok pigg. Mycket berodde nog på den nordiska vintern som till slut slog till med dunder och brak. Vips, minus 15 och allt frös till is!
För att inte sätta käppar i hjulen för mig själv började jag värma upp genom att galoppera. Jag galopperade runt ett tag tills jag kände att han bjöd bra , då växlade jag ner och försökte hitta lite struktur på alltihop. Så småningom kunde jag gå ner i trav och börja fixa och trixa lite. Efter några övergångar och skänkelvikningar tyckte jag att allt började gå bra, så jag harvade runt ytterligare en stund.
När jag hade ridit klart och började lägga honom lång och låg kom Sigird till ridhuset och hjälpte mig lite.
Hon tyckte att han var på tok för kort och att jag hade för mycket kontroll över honom. Så jag red ytterligare en stund medan hon hjälpte mig att hitta lite flyt. Efter en stund accepterade han hjälperna och började hitta bättre balans i den nya formen.
Men jag tycker att det är så jävla svårt... vem ska man lyssna på?
Sonny som säger att man ska ställa med innertygeln, hålla hästen på plats med ytterskänkeln (och låta bogen flyga iväg......) och rida mycket böjda spår.
Anna som säger att yttertygeln ska vara hästens stöd till formen, att hästen ska spåra med alla fyra ben i samma spår och att formen ska vara kort men avspänd.
Sigrid som vill få hästen att gå lång och låg och hitta sin egen bärighet innan man går vidare till nästa level.
eller ska man läsa en bok så man blir klok?
Alla tränare och hästägare har sina egna sätt att rida på, och det är så svårt att veta vad som är mindre rätt och vad som är mindre fel. Jag tycker att det finns sanning i allt vad ovanstående har sagt till mig. Jag tycker till och med att deras metoder funkar olika bra och olika dåligt olika dagar. Det svåraste är att rida för nya tränare och se perfekt ut när man inte vet vad den nya tränaren tycker, eftersom alla tycker så förbaskat olika!
Jag vill inte göra fel och jag vill inte förstöra något. Helst av allt vill jag bara röra ihop allt jag lär mig från olika håll och sen bilda e egen uppfattning. Mn det är så svårt eftersom varje ny tränare säger att SÅ HÄR SKA DET BARA VARA, för det ÄR bara så!
Oj, ooops, ursäkta mig.. men hon säger att... SPELAR INGEN ROLL, för har JAG sagt att det är så , DÅ ÄR DET SÅ.
ojoj, hur ska man kunna göra rätt då?
Äsch, vilka konstiga funderingar. Jag får försöka tänka på vad sigrid sa till mig idag, så får jag ta med det till nästa ridpass :)
Hälsingland har varit kall idag. Det är fortfarande kallt.
Ikväll blir det att kura vid teven och imorgon ska jag ner till Bollnäs en sväng :)
Idol mys hos Anno i järvsö och jobba på Bergåkra ihelgen.
Puss o hej!
Idag red jag på Pozack första gången sedan i lördags då ridningen inte blev så seriös, utan mer; jag måste bara hinna motionera av dig tretusen ton energi om jag överhuvudtaget ska kunna sitta på dig i framtiden. dessutom ska jag på krogen, så låt det gå fort! Det betyder alltså att jag var vungen att verkligen rida igenom ponnyjäveln ordentligt idag.
Till att börja med var han tok spänd och tok pigg. Mycket berodde nog på den nordiska vintern som till slut slog till med dunder och brak. Vips, minus 15 och allt frös till is!
För att inte sätta käppar i hjulen för mig själv började jag värma upp genom att galoppera. Jag galopperade runt ett tag tills jag kände att han bjöd bra , då växlade jag ner och försökte hitta lite struktur på alltihop. Så småningom kunde jag gå ner i trav och börja fixa och trixa lite. Efter några övergångar och skänkelvikningar tyckte jag att allt började gå bra, så jag harvade runt ytterligare en stund.
När jag hade ridit klart och började lägga honom lång och låg kom Sigird till ridhuset och hjälpte mig lite.
Hon tyckte att han var på tok för kort och att jag hade för mycket kontroll över honom. Så jag red ytterligare en stund medan hon hjälpte mig att hitta lite flyt. Efter en stund accepterade han hjälperna och började hitta bättre balans i den nya formen.
Men jag tycker att det är så jävla svårt... vem ska man lyssna på?
Sonny som säger att man ska ställa med innertygeln, hålla hästen på plats med ytterskänkeln (och låta bogen flyga iväg......) och rida mycket böjda spår.
Anna som säger att yttertygeln ska vara hästens stöd till formen, att hästen ska spåra med alla fyra ben i samma spår och att formen ska vara kort men avspänd.
Sigrid som vill få hästen att gå lång och låg och hitta sin egen bärighet innan man går vidare till nästa level.
eller ska man läsa en bok så man blir klok?
Alla tränare och hästägare har sina egna sätt att rida på, och det är så svårt att veta vad som är mindre rätt och vad som är mindre fel. Jag tycker att det finns sanning i allt vad ovanstående har sagt till mig. Jag tycker till och med att deras metoder funkar olika bra och olika dåligt olika dagar. Det svåraste är att rida för nya tränare och se perfekt ut när man inte vet vad den nya tränaren tycker, eftersom alla tycker så förbaskat olika!
Jag vill inte göra fel och jag vill inte förstöra något. Helst av allt vill jag bara röra ihop allt jag lär mig från olika håll och sen bilda e egen uppfattning. Mn det är så svårt eftersom varje ny tränare säger att SÅ HÄR SKA DET BARA VARA, för det ÄR bara så!
Oj, ooops, ursäkta mig.. men hon säger att... SPELAR INGEN ROLL, för har JAG sagt att det är så , DÅ ÄR DET SÅ.
ojoj, hur ska man kunna göra rätt då?
Äsch, vilka konstiga funderingar. Jag får försöka tänka på vad sigrid sa till mig idag, så får jag ta med det till nästa ridpass :)
Hälsingland har varit kall idag. Det är fortfarande kallt.
Ikväll blir det att kura vid teven och imorgon ska jag ner till Bollnäs en sväng :)
Idol mys hos Anno i järvsö och jobba på Bergåkra ihelgen.
Puss o hej!
Kommentarer
Postat av: emz
jag tror på sigrids version. först lång och låg så hästen hittar bärigheten i sig själv eller vad man ska säga,sedan börja korta ihop den. För mig låter det mest logiskt. Man börjar ju inte sitt eget träningspass med att springa maraton, man börjar ju med uppvärmning. känns som att det blir samma med ridningen, de får liksom värma upp i en lägre form och sedan jobbar man dem uppåt.
Trackback
