kristinadahl

Jag har aldrig sagt att jag är särskilt klippsk.. idag överbevisade jag mig själv... med att tappa telefonen hemma och åka till stockholm. SERIÖST, det här är första gången på riktigt länge somjag är utan telefon. Första dagen på tre år, tror jag närmare bestämt.
Det är ensamt utan den, måste jag erkänna!

Kändes lite konstigt att ställa alarmet inatt.. klockan ett slockande jag och hade då just ställt klockan på rigning 02.55. eh..
I vanlig ordning znoosade jag till jag inte längre hade koll på tiden. Kvart över 3 ringde Anno och frågade om jag var vaken. Minns inte vad jag svarade, men det har aldrig gått så fort för mig att komma ur sängen!
En stund senare rullade jag ur sherwoodskogen, mot huvdstaden i söder.
Bilresan gick skapligt snabbt och strax efter 6 hoppade jag på Åkersberga station. Började febrillt mitt letande efter telefonen och upptäckte till min fasa att den inte fanns där.. inte någonstans! Som tur är har jag alltid en plan B (låt oss säga att jag ALLTID har en plan B, det känns bättre då)
Så jag sprang in på pressbyrån, blinkade med ögonfransarna och fick låna en telefon där. Ringde mina stockholmska vänner, som således låg och sov.. typiskt!
HUr som haver hoppade jag på roslagsbanan och åkte till slutstation, tog sedan tunnelbanan till T-centralen och därifrån vidare med pendeltåget mot Södertälje. Fuck, vad jag är grym! Jag klarade mig helt själv utan att tappa bort mig en enda gång.
Okej, jag frågade tre vänliga själar på vägen. Men det var lixom ett måste eftersom jag inte hade råd att åka fel då jag inte kunde få tag i någon eftresom jag saknade fånen.
En gullig student lånade ut sin mobil till mig så jag kunde ringa the family of Lindh och säga att jag var på ingående.
TACK!
Väl på plats började eftersökandet av min försvunna sony ericsson... jag ringde till varenda kotte jag känner, men ingen hade varken hört eller sett min fån.
För 20 minuter sedan fick jag reda på att fånen valt att hoppa ur fickan för att stanna hemma i sherwood. SÅKLART! Jag känner mig handikappad utan fånen, men eftersom min stockholmstripp blir väldans kort, så väntar jag mig en hel drös med sms imorgon. Ska bli spännande, faktiskt! :)
Ett dygn utan mobil. Would I make it?!

Här i stockholm är det vitt o julen är på ingång.
Jag har ägnat förmiddagen till filmtittning och slummer. Kände att det var i princip vad jag orkade efter helgen.
Sov knappt 4 timmar mellan lördag o söndag och "i natt" blev det som bekant endast 2.
Sov en sväng i bilen, men försökte tappert att hålla mig vaken.
Nu har jag vilat ordentligt och känner mig så jäkla peppad för Winnerbäck ikväll. Fy så jag älskar den mannen!
Om en timme kommer Louise hem från jobbet och sen bär det av mot globen, måste ju ha bra köplats även denna gång ;)

Jag saknar dig min kära fån, men snart ses vi igen!

/K